I wish I was Einstein!..

Svenska Akademin - Du vill så du kan

Timbuktu - Det löser sig

Två låtar som jag alltid har med mig när jag stöter på motgångar o när det kan kännas lite extra motigt. Detta är inga låtar med bra tryck utan som har betydlese för mig..

Exempelvis när jag tränar o är på ett grupp-pass tex cirkelfys eller HIT där man kör olika stationer med olika övningar X3 o för varje varv är man tröttare o tröttare o man hinner till o med tänka att det är omöjligt, det finns ingen ork. Då, då just i denna stund så fort dessa tankar dyker upp börjar bakgrundsmusiken till Svenska Akademin - Du vill så du kan! o man kör järnet in i det sista, mjöksyran känns som att den ska tränga igenom skelettet, svetten forsar från pannan o pulsen är maxad o det är efter denna prestation som man är så jävla nöjd!

Ett annat exempel är nu när det känns som att tiden inte riktigt räcker till. Jag jobbar 40h i veckan  oregelbundna tider, jag pluggar heltid på distans som ändå kräver(underlättar!!) att följa föreläsningarna direkt live via nätet o det är inte det lättaste att läsa två kurser parallellt o speciellt inte när det gäller kemi. En hemtenta ska skrivas i hälsovetenskap som ska lämnas in o några dagar efter detta ska det skrivas kemitenta. Fritid vad är det? Jag har lite smått panik.. Prestationångest tror jag mer skulle passa att använda som ord istället för panik.. Jag känner mig stressad..

Hinner jag? Gör jag rätt? Kan jag det? Varför fastnar det inte? Tänk om jag inte klarar det? Tänk om... Usch o fy!! Bort med dessa onda tankar! Jag ska klarar det! Jag vill klara det!.. O här har vi nu min räddare i nöden, min guru (bortsett från pappa då ;)) o min stora crusch Timbuktu som med orden "Det löser sig, det gör det alltid. För det ordnar sig!.." gör samma sak för mig som när man måste andas i en papperspåse under en panicattack eller räkna till 10 -luuuuuuugn!.. (o så blir man lite glad av musikvideon också) O det gör det ju! Det löser sig..

Det gör det alltid!

Men mitt i detta kaos som råder bland mina hjärnspöken just nu så är det jag saknar allra allra mest min träning! Jag kan sitta o dagdrömma om hur olika styrkepass skulle se ut.. Haha O jag saknar känslan! För visst är det något magiskt över känslan man får efter ett riktigt bra träningspass o det finns liksom inga substitut för just denna känslan.. Svårt att sätta ord på vad det är men kan väl försöka med att det är en berusande eufori av matthet o tillfredsställelse.. Haha :) Jag vet vad jag menar iallafall.. Haha ;)

Snart så... Tålamod fröken!..