Nu senast när jag vart hemma sjuk har jag ätit både det ena o andra, både bra o dålig mat. Till o med godis! You got me! Under dessa dagar av sjukdom har jag tagit och gett mig tid att fundera, testa, jämföra o hjärnkontoret har verkligen fått jobba. Kroppen har fått jobba stenhårt trots vilan på 11 hela dygn.
O det jag har kommit fram till är inget revolutionerande, inget nytt, men däremot ett litet Wake up! Under sjukdomen fick det jag vart sugen på just då slinka ner o det vart i stort sett allt! Bröd, pasta, godis, glass med mera med mera.. Rena tickande kolhydratsbomber vilket också fick hela min kropp att kännas som en bomb o jag fick avsmak av allting som jag trånat efter ju mer jag åt av det o hur jag mådde av det.. Så på första dagen som jag kände att kroppen vart redo för träning valde jag att prova att lägga kolhydraterna lite åt sidan då jag tryckt i mig för tok för mycket utav det o även för att se om det skulle hjälpa mot denna svullna känslan. O visst hjälpte det! Redan dagen efter kunde jag både se o känna en skillnad, framför allt på magen som både kändes o såg mindre ut o jag vart även piggare än på länge. EN dag!
Det är ingen mening att visa någon mirakelform med dessa bilderna för den existerar inte, men trots 11 dagars sjukdom o vila med lite äta-vad-jag-vill-spirit så såg jag ut så här efter en dag utan kolhydrater..
Det jag vill komma fram till är att kroppen har fått slita under dessa 11 dagarna fyllda med kolhydrater som fick mig att känna mig både fet, ful o äcklig o djävulska humörsvängningar. Inte konstigt att man blir grinig när min energi går åt att hjälpa kroppen att smälta ren skit o skrot. Som en soptipp! Usch..!
O det jag märkt dessa 4 dagarna nu som jag legat lågt med kolhydraterna är att kroppen känns såå mycket bättre. Magen blir ingen ballong så fort jag ätit mig mätt o belåten. Energinnivån håller sig jämn under hela dagen o likaså humöret. O framför allt blir jag inte lika hungrig lika fort o ofta som tidigare.
Detta med att ligga lågt med kolhydrater är ingen nyhet för mig då jag tidigare kört LCHF under mina första Hundra Grymma Dagar 2012. O jag minns så väl när jag kikar tillbaka på gamla bilder att jag mådde helt fantastiskt på insidan under denna period. Varför slutade jag då med LCHF?
Min tidigare tanke har varit; "Jag förstår inte hur det kan vara bra för en att äta så mycket fett".
Men med lite mer djupdykning i ämnet o egna erfarenheter tänker jag mer nu såhär; "Hur mycket fett tror du att det var i den där 200g marabouchokladen eller i den där chipspåsen som man tryckt i sig i helgen?".
Man blir lika fet av fett som grön av grönsaker.. ;)
Så nu har jag beslutat att jag ska fortsätta köra lågkolhydratskost för det får mig verkligen att må bättre. Jag är ju en sån person som när jag väl bestämt mig o går in för något så är det allt eller inget, inga mellanting. Som med godis o sötsaker till exempel. Med LCHF slipper jag ens fundera på det då det finns såå mycket godsaker o snacks man kan äta o fortsätta må helt fantastiskt bra, varje dag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar